samedi 27 juillet 2024
pulaar
    AccueilPulaarRenndoSo Buhaari yahii maa adunaru ndu kala yeewnu ngardiigu makko. -

    So Buhaari yahii maa adunaru ndu kala yeewnu ngardiigu makko. –


    Muhammadu Buhaari timminii happu ngardiigu mum leydi Nigeria, caggal nde o timmini manndaaji makko ɗiɗi duuɓi jeetati. Omo fay tottotude jappeere ndee, cuɓaaɗo keso o Bola Tinubu ñalnde 29 Duujal.

    Kono Muhammadu Buhaari, dañii ko saɗi he nder Afrik, so laamɗo seedaneede moƴƴere caggal nde laamu mum gasi natti ɗamineede ene waawi lamminde walla rokkirde jawɗeele. Nguun seedantaagu adii ardude ko he mbaydi defte ɗiɗi binndaaɗe he nguurndam e golle General Muhammadu Buhaari. O kooninke ŋanaa gadiiɗo heɓirde jappere doole, kono arti he wutte siwil kadi laamtii Nigeria he happuuji ɗiɗi.

    Deftere arwaniiri ndee ko nde tiitoonde mum woni: State of Repair: “How Muhammadu Buhari Tried to Transform Nigeria for Better”, nde eɗen mbaawi firdude : “Peewnitgol: Hol no Muhammadu Buhaari Etorii Waylude Nigeriyaa haa Ɓura Moƴƴude.” Winndi ɗum ko Anthony Goldman jaayndiyanke kiiɗɗo gonnooɗo gardiiɗo saato (editeur) jaaynde Financial Times mo London.

    Ɗiɗimere ndee ko: “The Legacy of Muhammadu Buhari”. Winndi ɗum Abu Ibrahim, tawa kanum ne haalata ko hol ko Muhammadu Buhaari ɗaccidi daartol.

    Ñalnde Mawnde (Aljumaa) 19 Duujal, yawtunde ndee wonno jaltugol ɗeen defte, to galle laamorgo too to Abuja. Oon kew noon waɗanoo ko he teddungal e gardogol hooreejo leydi Ghana, Nana Akufo-Addo. Kanko Akufo-Addo o mantii hooreejo Muhammadu Buhaari: Maa leyɗeele CDEAO e leyɗeele Afrik fof, ɗal scandale adunaaru ndu fof yeewnu ngardiigu Muhammadu Buhaari peewngu so ummiima he jappeere janngo. Kala meeɗɗo ardaade aɗa jogii tumaaji toowɗi e lesɗuɗi, kono sikki alaa maa yontaaji garooji moƴƴu (ceedto moƴƴere) he Muhammadu Buhaari. Nguu ngardiigu laamɗo kooninke, gontuɗo demokarat kadi goƴaaɗo no sanne Nigeria e ɓural Afrik, kala ko pellital ngal o ƴetti tawat o fawi ɗum ko he dow ndaɗɗudi laaɓtundi.”

    He nder ndeen joɗnde tan defte ɗiɗi njeeyaama heen 500 Miliyoŋ Neyra, tawi ko joom jawɗeele en tawtoranooɓe ɓee coodi ɗum ngam wallitde he cargol defte ɗe.

    Abdusalaam Rabi’u, hooreejo BUA group soodii heen ko ene tolnoo he 200 miliyoŋ Nayra.

    Aliko Dangote, hooreejo Dangote group 100 miliyoŋ, ko hono noon kadi Muhammadu Idimi kanum ne soodi heen 100 miliyoŋ Nayra. Hooreejo cuɓaaɗo Bola Tinubu e cukko-hooreejo mum Kashim Shettima coodii heen kanum en ɗiɗi fotde 40 miliyoŋ Nayra.

    He oo sahaa mo mballifto ɗeen ndee winndannde 1 miliyoŋ nayra ene hawra 1,315,289. f CFA.
    Like this:Like Loading…



    Commencement link

    Related articles

    LAISSER UN COMMENTAIRE

    S'il vous plaît entrez votre commentaire!
    S'il vous plaît entrez votre nom ici

    Rester connecté

    0FansJ'aime
    0SuiveursSuivre
    3,912SuiveursSuivre
    0AbonnésS'abonner

    Télcharger l'application Radio Dingiral Fulbe

    spot_img

    Derniers articles